Affärsmöjligheten i samhällsentreprenörskap

I helgen var jag handledare på Hjärna.Hjärta.Cash. En tävling för samhällsentreprenörer i sin rätta bemärkelse. En tävling som hamnade på förstasidan av GP:s ekonomidel igår måndag. Läs noga: Ekonomidel.

Genom detta kan man förstå att det alltså finns en del pengar att tjäna på samhällsentreprenörskap. Trots Draknästets invånare. Trots Västsvenska Industri- och Handelskammares totala ignorans till fenomenet.

Jag fick i lördags äran att under åtta timmar lyssna på fem lag som tagit fram varsin affärsidé för att både tjäna pengar och göra samhället en schysst tjänst. Ungdomarna i lagen var allt från 17 till strax under 30, att tävlingen dessutom är ny och lockar så många, visar vilket behov det finns bland både Västsveriges, men också hela landets ungdomar, att få ta fram, tävla och kanske också få arbeta med något de brinner för som samtidigt bidra till ett hållbart samhälle.

Jag ställer mig frågande till varför Västsvenska Industri- och Handelskammaren eller Business Region Göteborg inte var stora finansiärer till en tävling likt denna. Eller vänta, jag undrar varför initiativet inte kom från dem utan från några fantastiska driva entreprenörer mitt i 20-årsåldern… Svaret fann jag redan för drygt en vecka sedan. På Handelskammardagen. Genomsnittsåldern låg på 97, känsfördelningen män/kvinnor 92/8 (detta är min högst personliga uppfattning baserat på egna upplevelser) och antalet yngre eller kvinnor som mottagit Handelskammarpriset var noll. Noll. Ever.

Då kan man få snacka om att tillvarata utveckling och vara en resurs för regionen hur mycket man vill. Jag har aldrig varit speciellt mycket för snack utan aktion. Affärsmöjligheten Kina låter ju väldigt spännande, eller? Mer spännande, utmanande, kaxigt och modigt hade varit att satsa på unga samhällsentreprenörer som verkligen brinner för sin fråga. Speciellt i tider som dessa när Sverige har en ungdomsarbetslöshet som ligger näst högst i Europa..